Detta inlägget tillägnar vi pappas favoritost och numera vår "lika som bär" motpart, Boxholms Chilliost.
Det har varit mycket, mycket sjukdomar på sistone och precis när Noras prickar höll på att torka bröt det ut på nästa.
Efter att ha verkat oberörd av det i 2,5 dag så hann verkligheten tillslut ifatt lillebror och det började klias och må dåligt.
Sova gick inte för sig då blev jag arg, men allt annat gick bra. Så jag fick vara uppe med pappa som tog "första" passet och vi duschade och lekte till kl 0340 då det blev mammas tur, hon var dock okontaktbar, så jag gjorde alla en tjänst och bara somnade istället.
Så imorse mjukstartade jag med lite chill i en puff framför tvn (något som ALDRIG händer annars)
Kommentarer
Skicka en kommentar